Kämpigt...

Ja nu är det faktiskt kämpigt....
Lina har åkt ifrån mig...har haft en ubnderbar vecka med dig men det har gått allt för fort!
Det är få människor som kan få mig att le när detb gör som mest ont, men du är en av dem! Jag älskar dig, för mig betyder du mängder!

--------

Jag hatar mig själv för det här! Jag lovade mig själv att aldrig mer hamna där! Nu är jag nästan tillbaka på ruta ett.... Jag vet inte varfört...det bara blir så automatiskt... jag vågar liksom inte vara den jag borde vara...
Jag hatar den där andra Emma!!! Jag vill KROSSA henne i tusen bitar! Hon tar min älskade ifrån mig... Hon gör så att jag inte orkar mer, hon gör så jag blir alldeles matt.
Jag hatar det för den håller på att ta mitt liv.
Jag blir så arg så jag inte ens vet vad jag gör...jag blir så fruktansvärt arg så jag inte ens vet vem jag själv är. Jag kan inte känna igen mig i dig!
Det är som att jag tittar in i spegeln, men någon annan arg jävel tittar tillbaka på mig! I de ögonen kommer jag aldrig någonsin bli tillräcklig!
Såhär kommer jag aldrig orka fortsätta för den gör mig så mycket ont, jag gör mig så mycket ont.... då är det lika bra att skita i det för det är inte värt det!
Det kommer bli otroligt svårt men jag vet inte annars hur jag ska kunna fortsätta.


Min älskade.... snälla....
                                                                                                                 image10
                                       


             No I´m not fine, I´m not even Ok...                       





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0